busansbus

Tjohoo

Idag blev det lite träning, men jag tog det rätt lugnt  :)  Först core och sen aerobics.  kul!
Annars så har jag varit i stallet o donat och även tagit en promis med Pookie och hans bästisar (Selma och Valle) i skogen hos dem. Det är alltid full-rulle på dem där hundarna  *blir trött bara jag tänker på dem*!
 

                                                                              
                                                                            Gänget ;)
                    
                      
           

               Haha, söööta våra mammor är..dem håller i hundarna som att det vore stora hundar!! ;) 

                      

                                                                     KOOOOMPIS!!!                                        

                                            

                                                          Pookies kärlek!  *puss puss på Selma* 

                          





Ååhh vad jag längtar tills imorn när jag ska få mysa med bästa mannen!! Jag får kärleks rus bara jag tänker på honom :D  Saknat honom så himla mycket..hoppas timmarna går fort nu! *vill pussa på han* Vi tänkte väl ta det lugnt och bara mysas, laga lite mat och kela  :p *hihi, jag måste få skriva lite grann om sånna här 'kärleks-fjanterier' också!*  
Det är så mysigt att vara kär i världens underbaraste, sötaste. Jag är nog den lyckligaste flickan på jorden :)

Älskar dig David  ♥  Glad att det blev vi, inget får komma imellan nu!  puss puss din Busan 

                                           ♥ POOKIE ♥




                                                ♥ DAVID ♥









                                         Jag älskar er mer än ni verkar förstå!!!

The night is lonely now again...

Var på bio med kusinen och moster och såg yes man nu på kvällen. Haha, så jävla rolig, SE DEN!!

Annars är väl allt som vanligt. Träningen gick fint, stod längst fram eftersom ingen annan vågade..*suck, varför går ens folk på aerobicsen om dem inte vågar stå i salen? Alla kan inte stå längst bak???*   men men,,sen förstörde jag träningen med lite popcorn  :P  BUSAN LIKES







Som vanligt snurrar mitt huvud utav tankar..jag orkar inte, vill inte, kan inte, men det verkar vara svårt att förstå  :( 
Jag vet inte hur jag ska känna över vissa saker, hur jag ska reagera..Många förväntar sig saker av mig som inte kommer att ske. jag är för skadad för det, förlåt  :(  Sluta putta mig i ryggen utan hjälp istället, speciellt när jag är så här svag. Jag försöker att vara STARK, men allt som kommer ut är en ynklig j-vla blåst blondin som inte kan stå upp för sig själv och säga ifrån!  Jag fattar det, ok?  Hjälp mig att förstå istället för att bli sura.
Att säga ifrån är inte samma sak som att vara skitsur på någon eller att hata någon...utan säga ifrån är att säga vad man själv, i sitt eget hjärta, känner och blir sårad av eller vad man inte tycker är rätt för en själv. Om jag måste respektera andras tankar och känslor måste ni även respektera mina. Annars fungerar inte den här ge-o-ta-grejjen överhuvudtaget.. Vi skulle lika gärna kunna skita i den då, för det är ju ingen mening när bara 'ena delen' kämpar.. eller hur?

Jag ÄR en tänke-människa! Jag vill tänka igenom en fråga ordentligt innan jag svarar, Jag blir förvirrad när fakta går emot verkligenheten, Jag blir ledsen när folk blir sura på mig för att jag frågar men jag måste få veta vad som är sant och inte! Annars går jag och tänker på det i all oääääääääääändlighet, utan att en jävel bryr sig...men JAG däremot får ett helvete för att jag inte får ihop fakta med sanningen.
På grund av att detta har hänt mig så många gånger ,har jag blivit mycket mer kritisk mot saker *tråkigt men sant*, frågvis *jag skiter i om folk blir irriterade, jag vill veta sanningen o inte höra några vita lögner*, har lätt för att blockera omvärlden *speciellt när det händer saker som jag blir sårad av*

Jag har svårt för att säga allt jag känner på samma gång..jag har inte fått talets gåva. Det är säkert svårt för andra som har 'Talets gåva' att förstå hur det känns att känna, tycka och tänka saker utan att dem kommer ut ur munnen rätt...eller kommer ut överhuvudtaget  :s   Inte ens i skrift kan jag göra mig förstådd ser jag nu när jag läser igen vad jag har skrivit...

                                                         Förlåt en engång för att Busan är värdelös

                                     


Jag är en SVAG, SVAG, SVAG människa, och jag erkänner det! Det vet ni om och det är inget jag kan ändra på på 2 sekunder heller, mer än att jag kan försöka jobba på det, steg för steg! men för att jag ska kunna göra det krävs det att jag inte får höra en massa skiit som inte stämmer! spec när fakta säger motsattsen? 

Hur ska jag känna då?   
Hur ska jag tänka då?
Ska jag bara spela blåst och lättlurad?
Ska jag tycka att jag inte är värd mer än "det här" för stunden? 

Vad kräver ni???

                                
                                     
                               * Det kanske kommer någon på vägen som ser mig och inte bara kör förbi *